UTGÅNG
precis som det ska vara
och med bara fyra dagar kvar innebär det också att jag snart får träffa min finaste underbaraste bästaste vän. som jag saknar henne. min andra halva. mitt andra jag.
keep wondering
jag har väl aldrig någonsin varit så lat som denna helg. jag har knappt rört ett finger. jag har legat i sängen och tittat på skidåkningen som äntligen har dragit igång igen. och som jag saknar att ta på mig skidorna och dra iväg på ett pass med skidgym. dock skulle nog det nu vara min sista dag i livet. jag har aldrig någonsin varit så otroligt otränad. förjävligt kan man tycka. och förjävligt är det. craaaaap.
imorgon står herrklipp på schemat igen och vi ska gå in och börja klippa vår andra docka. repetiton på allt igen. tiden går fort och snart står vi där ute i salongen och klipper och färgar kunder, och om inte allt för länge jobbar vi på riktigt, någonstans där ute? det känns inte bra att inte veta vart. jag har verkligen ingen aning. jag kanske inte alls kommer härifrån som det var tänkt, kanske blir jag kvar för att få ett bra jobb. jag tvivlar på att det finns plats nånstas hemma - keep wondering
i don't wanna waste the weekend
vissa dagar önskar jag att vi aldrig mötts.
stuvade makaroner
igår kväll satt vi här i lägenheten och smidde planer om stuvade makaroner. och hur gott är inte det? sagt och gjort så står nu erica inne i köket och jag har nyss uppfunnit sveriges bästa makarone kock! - erica jonsson! mamma mia.......! som wilmer skulle sagt.
making us crazy
en första "utgång"
helt utvilad inför ännu en späckad vecka på hårakademin. tvättmaskinen är i fullgång. damråttorna väntar på att bli borttagna. disken är väck och jag behöver en dusch.
i fredagskväll drog vi på middag med några från klassen på vapiano i gamla stan. erica sa "vi hade det kult på resturangen" och jag kan inte annat än att hålla med. vilka glada människor vi träffat här. vi drog oss vidare och hamnade tillslut på stureplan där lisa säger något i stil med "den där sture, han måste vara en känd jävel han", haha!
en trevlig kväll fick vi men jag kan nog tillsist dra slutsatsen att stureplan inte var något för två "hälsingejänteerrr". jag vet inte om stockholms uteliv är något alls för oss. men vi kanske måste börja anpassa oss och hitta rätt ställen, det kan nog faktiskt bli riktigt bra. vi kan ju inte frälsa oss fast vid järnvägs för resten av livet? men det är ju såå bra, och man mår så bra.
ivilket fall var det tur att vi hade jennie med oss som hade koll på vart vi befann oss, om inte hade nog jag och erica fortfarande varit på vift och försökt hitta oss hem genom stockholms alla tusentals gator. men vi var hemma runt ett och jag kan lova att sängen aldrig vart så skön.
NOTHING MORE TO SAY
en hemsk dag är vad jag har haft. började med att försova oss, great! väl på skolan var det permanentrullning som stod på schemat och det övade vi på i stortsett hela dagen, fingrarna är död och jag ser spolar överallt känns det som. imorgon har vi vår första uppsättning på en livs levande modell. håll tummarna för mig, jag har för tillfället noll inspiration eller ideér.
jag har grubblat över allt och inget sen jag satte mig på tunnelbanan imorse. det är konstigt hur snabbt saker och ting förändras till det negativa eller positiva under bara någon dag. för verkligen ingenting blir som man har tänkt sig, aldrig någonsin? det finns alltid förändringar, fast det beror ju förstås på vad. man målar upp drömmar och förhoppningar om hur framtiden ska vara men vet i själva verket vet man inte hur livet ser ut bara dagen efter. det är alla dessa förhoppningar och drömmar som krossar och gör ont efteråt, för att inget blev som man tänk sig. för att man trycker bort allt det negativa för stunden och endast ser det positiva. weird.
feeeling.
L.W
för att natten blev så virrig, för att känslorna gick runt.
för att jag aldrig nämnde, att det du gör är bra.
och att jag är lika vilsen, och för att jag aldrig sa,
jag fattar alltihop.
när jag hör din röst
imorgon är det dags för permanent igen. inte det lättaste, men otroligt nog lyckades jag sätta dit ett mvg på rullningen. så nu väntar jag det värre tonerna imorgon. allt går verkligen i en berg&dalbana från dag till dag, för att inte tala om från timme till timme, ibland minut.
klockan har sprungit iväg ikväll & vi har städat igenom lägenheten lite lätt och spenderat tid framför tv;n. ung & bortskämd, jag vet inte om jag klarar av att lägga ner min tid på det, jag blev så irriterad. men känner jag mig själv rätt sitter jag där framför tv;n nästa gång igen.
kroppen skriker efter en dusch och lite behandlingar. skrubb & smörja. för att inte tala om håret som säkert gärna blir bombat med mitt nya underbara schampoo/balsam. sedan väntar sängen redan uppbäddad med min beroende framkallande bok - när jag hör din röst.
en vanlig söndag
never say never
filmerna rullar på rad här ikväll och det gillar vi, skönt att mysa ner sig i täcket och inte anstränga sig det minsta. allt är på sin plats, bortsett från alla kläder på mitt golv. men det blundar jag för, iallafall tills imorgon kväll. istället ska jag njuta av sista natten vi har besök.