just a dreamer

Jag är tillbaka i min lägenhet nere i Stockholm. Jag som haft känslan under hela tiden jag var hemma att jag aldrig mer ville åka tillbaka. (dock inte till jobbet vill säga), det kan ha vart det enda jag saknat. Men idag när jag klev innanför dörren och såg allt jag lämnat där det inte skulle ligga fick jag städkänsla. Nu är allt cleant och massor av kläder tvättade. Så i nuläget ligger och njuter i soffan med kvällsfika och twilight och tycker det är riktigt skönt att vara tillbaka i mitt hem. Snart ska jag krypa ner i min nybäddade säng och inta sömn och hoppas på att må ännu bättre imorn, för snart är jag frisk på riktigt.

Jag lever rätt bra nu. Jag menar, solen skiner hela dagarna, jag är hemma hos pappa, och jag kan ju göra precis allt jag vill göra. Nej, jag får ligga inne, jag får inte ens följa med och handla. Dom är ute och gör sommarsysslor, klipper gräs, sår gräs, ja, gör allt man gör sommriga dagar. Jag hade gärna gjort något så tråkigt som att så gräs, men nej, det ända jag för tillfället är duktig på är att knapra tabletter(som man tydligen inte få vistas i solen av) och ligga still. Och längta tillbaka till jobbet, men inte Stockholm. Nu vill jag göra allt jag inte kan och orkar. Och som jag vill gå ut i helgen bara för att jag är hemma, men det vore ju lika som att ta livet av sig själv. Nej jag ska fortsätta med mina nu dagliga rutiner.

Nu har det hänt igen. Fått en dum sjuka, igen. Snart måste jag ha haft allt man kan ha, och dessutom inte kan få igen. Tack och lov för det.

Har senaste veckan haft galet ont i ben och rygg. Sen kom feber, huvudvärk och ont verkligen överallt. Drog trots allt till jobbet men akuten fick bli nästa mål. Där skickade dom mig till danderyds sjukhus. Anlände kring 7. Var tydligen först i kön och var inte tvungen att vänta "så länge". 40 långa minuter senare kommer en sköterska och gör en vanlig undersökning och tar tre rör blod av mig, (jag som verkligen älskar sprutor). Efter som att jag knappt kunde sitta eller stå längre fick jag ligga kvar i sängen i ett trångt äckligt utrymme med drapperier fördragna. Febern steg och efter 2 timmar ville jag be alla fara och flyga. Tack och lov var sofie där och tog hand om mig, mitt söta hjärta ♥

Doktorn kom inte förns klockan 12. Då hade jag redan vart fram och tiggt alvedon och klagat på att det var konstigt att "allt tog sån jävla tid". Hon undersökte igen och jag fick berätta både det ena och det andra. Hon tröck på massa dumma punkter så hon vart kallad en hel del dumma saker, men självklart var jag snabb med att be om ursäkt. Ända tills hon drog in en till doktor och sa att ett ryggmärgs prov väntade.

Jag har hört att det är sjukt hemskt och gör galet ont. Och jag säga att det stämmer, som fan! Helst när doktorn sticker fel och sticker in i nerverna som går till benen. En liten panik uppstod och hon ringde efter narkosläkaren som tydligen skulle få sticka om mig. "yes, en gång till. kan ni inte ta livet av mig samtidigtnär ni ändå är igång? Henne fick jag vänta på i 40 minuter och klockan var nu 01:45. Tack och lov gick det lite bättre denna gång. Och jag började se ett ljus om att jag faktiskt skulle få dra därifrån när hon säger att jag blir tvungen att ligga still i en timme, för att inte få huvudvärk dagen efter. Och att dom skulle ta fler blodprover. Ungefär där flög jag i luften och berättade att jag faktiskt hade haft huvudvärk förr och att jag kunde leva med det när jag ändå skulle vara sjukskriven i minst en vecka och att jag tänkte åka hem. Jag fick så lov till att ligga still i 25 minuter innan jag travade ut ur sjukhuset 7 rör fattigare på blod och 2 rör fattigare på ryggmärg. Den "roliga" doktorn försökte skoja till det hela när vi frågade om ryggmärgsprov var ungefär samma som ryggmärgsbedövning vid en förlossning. Hon skrattade och berättade att det här var värre så jag skulle gått kunna föda på fleeera gånger, utan problem eftersom att jag tydligen tog det hela 'väldigt bra' bullshit. Jag känner fortfarande efter om jag lever. Hur som helst ligger jag hela dagarna ut och in, och har tydligen hjärnhinneinflammation. Underbart, right... Nu packar jag ihop och får skjuts hemöver till hälsingland.