It ain't like you to hold back
Solen fortsätter skina och jag fick gå ut igår, kände mig pigg och såg lite ljus. Någon straffar mig dock. Idag vill jag bara dra täcket över huvudet och dö. Jag är arg, irriterad, ledsen och allt känns jobbigt. Febern är tillbaka där den började och nu börjar halsen. Känner att jag älskar mitt liv sådär lagomt mycket. Imorgon har jag varit hemma i en vecka och jag börjar bli nervös. Hur länge ska det här hålla på?
Pratade med sara igår, om allt och inget. Om hur saker förändras och aldrig blir samma som det en gång varit. Och att man inte kämpar för vissa saker som man kanske borde. På vilka olika stadier man hamnar i livet på bara några månader. På hur mycket som kan förändras på så väldigt kort tid, och hur känslor och personer kan vända upp och ner på hela livet ibland. Jag tror vi är duktiga på det, båda två. Och allt har verkligen förändrats. Och saker blir aldrig som dom var igen. Men man kan göra det annorlunda, bara man kämpar lite. Allihop.
Kommentarer
Trackback