you're gonna wish....
Jag lever fortfarande. Men knappt. Under hela veckan har jag somnat i tid men, vaknat runt tolv/ett och legat och stirrat upp i taket till runt tre/fyra. Vilket resulterade att jag sov i mer än tolv timmar inatt och vaknade utvilad, trodde iallafall jag. Jag klev upp ur sängen och fick aldrig riktigt fotfäste innan jag insåg att jag låg som utslagen på golvet med ett huvud som enbart snurrade, eller hjärnan antar jag. Inget fäste med blicken men lyckades krypa mig till en vattenkran och tillbaka till sägen, och här har jag legat sen dess och har inga planer på att förflytta mig innan klockan ringer 08:00 imorgon och det är work time igen. Tills dess, oth race.
Annars mår jag bra, dock fick jag en liten tår i ögat idag när Emilia ringde och sa att hon tänkte flytta hem igen. Yeah, 'good times' jag fick iallafall rå om henne några veckor. Heartbreaker......
