just a dreamer

Erica är sjuk. Det är inte toppen. Vi är med varandra varje minut, alla dagar. Jag har varken tid eller lust att bli sjuk. Och för den delen är det inte kul när hon är sjuk. Hon bara sover, sover, sover och sover. Det är tråkigt att kliva upp själv på morgonen som jag kommer vara tvungen att göra imorgon. Tråkigt att åka tunnelbana hela vägen själv. Faktiskt är dagar utan Erica konstig. Precis som när man är 'hemma hemma' nån helg, ibland kommer jag på mig själv precis när jag är påväg att ropa hennes namn eller säga något. (nu ångrar jag att jag skrev det här när hon precis tryckte ur sig något elakt). GUD VAD SKÖNT DET SKA BLI ATT VARA SJÄLV IMORGON.