lyckliga dagar

Nu är det helg, igen. Den här veckan har flugit iväg och det känns som att det var igår vi satt på isen i hennan med jäger och massa solsken. Jag har inte lyckats ladda upp en enda bild av alla hundlatals som togs. Jag har inte haft någon ork och har somnat ovaggad varje kväll denna vecka. Men det kommer! Fina pics på fina vänner.

Vi har haft sol hela veckan, och jag känner mig lycklig av att känna sommaren springa in. Även lycklig över att jag lyckades klippa till ett mvg på herrprovet. Nu återstår endast måndagens prov som jag ska utföra på min efterlängtade cecilia, tankarna går kring två röda färger och kanske en sida som ryker. Men jag låter fantasin flöda under helgen. Under helgen då alla befinner sig i ramundberget på afterskii1000, men det gör väl inte mig något? Inte ett dugg va. Jag menar, det brukar ju aldrig vara årets höjdpunkt. Med solbränd hy, fjäll, band, alkohol, vänner och för att inte glömma min man, min gitarrist. Nej gud så underbart att vara hemma.

För att få slut på detta egentligen meningslösa inlägg kan jag berätta att jag provjobbar på hair&care imorgon. Tanken slog mig idag när jag fick veta att chansen fanns. Vad ska jag göra hemma hela sommaren? Jag har inte ens ett sommarjobb. Stockholm är inte vad jag vill ha men jag tycker om det. Dock har jag hela vintern drömt om en sommar hemma. Vem vet skulle det gå vägen imorgon får jag kanske för mig att bege mig hemåt ivilketfall. Och jag antar att det är ett idiotiskt val.


L.W



- Jag har en ambition att jag ska bort nånstans. Det är samma syfte som jag haft med dig. Jag blev trött på mig själv, jag blev så destruktiv. Jag har en situation med ett annat liv och du har ingen del i det.

LIFE, THOUSANDS LIES...

,

om tid som går och inte går

Om du går ut i solen och sätter dig en stund.
För att natten blev så virrig, för att känslorna gick runt.

För att jag aldrig nämnde att det du gör är bra.
Och att jag är lika vilsen, och för att jag aldrig sa.  -  jag fattar alltihop

Om du repar upp historen fast den är så dum.
Om att klia tills det blöder på en och samma punkt.

Det där var nån annan, det där var inte jag.
Förlåt, tusen felsteg. Det enda som jag kunde vara.  -  jag fattar alltihop

I don't think so at all

Det stora slutprovet är gjort med ett helt okej betyg. Jag nöjer mig och lägger böckerna åt sidan för ett tag. Nu har vi endast herr och fri dam kvar sen är vi färdiga med allt på hårakademin. Nästan så att tåren vill trilla fram, men den håller jag inne till sista veckan. Jag antar att det kommer trilla ner ett antal när vi alla ska lämna varanndra. Lilla familjen. Vi som umgås dagarna in och ut.                 Åhh, ♥

Inatt han klockan slå 03:00 innan jag tillät mig själv att somna. Jag hade tusen tankar och funderingar om allt. Som jag längtat efter att få flytta hem, det gör jag fortfarande. Men tanken på att flytta hem igen skrämmer mig samtidigt, jag vet inte vad jag flyttar hem till. Jag tänker inte flytta hem och gå ner mig. Så den där tanken om att verkligen lyckas ställa allt på noll och börja om lockar. Men hur jag ska lyckas med det finns inte. Här nere kan jag fly från de jag inte vill höra om, eller veta om. Hur som helst kan jag iallafall blunda för mycket, och det kan jag inte där.

LAUREL MUSIC

If you want to be alone here with me, you must understand my weakness.
It's the way that he left me, and bereft me of, of my love. Without
a warning, without mourning, almost yawning. No one wants forever
anymore cause no one dares to try. No one wants endeavour like before.
If you want to see the world that's in me, you should know I'll always
need him, It's the way that I met him. There's no way that I could
possibly forget him like he got me, and forgot me. No one wants
forever anymore cause no one dares to try. No one wants endeavaour
like before, No one wants forever anymore, and no one wants to be there
like I know I might have been. No one wants endeavaour like before.

feels likes a lifetime ago

Kröp precis ner i sängen som kändes ovanligt tom efter att i flera dagar haft sängsällskap. Släppte motvilligt iväg Emilia mot tåget idag. Jag kan bara tacka för en massa dagar av välbehövligt sällskap. Vi har utnyttjat vårvädret till 100%, åkt båt, gått genom stan åt alla olika håll, myst, ätit onyttigt och haft det så himla bra.


memories fade

Imorgon är det fredag igen. Veckan har rullat på fort och idag avverkades slutprovet för folieslingor. Emilia mitt hjärta fick täta blekta slingor blandat med lite guldiga och håret avklippt ca 10 cm. Sedan slängde vi på en svart färg på hennes galet långa ögonfransar. Hollywood fru. Skämtosido men visst blev det allt en makeover!

För nästan första gången utforskade vi Stockholm utanför tunnelbanan. Vi tog oss en promenad från östermalm in till stan och på vägen passerade vi tusentals olika gator och höghus. Vi slog oss ner i solen vid vattnet och pratade om allt mellan himmel och jord. Minnen från studentveckan och balen som redan hunnit flugit hela 2 år bort. Jag gillar inte att tiden rusar iväg, samtidigt som jag vill se framtiden. Veta vad som händer, och hur mycket som kommer förändras.

Annars var det väldigt välbehövligt att få hit en fin vän hemmifrån. En som känner en rakt igenom. Som hjälper till med mycket genom att agera personlig terapuet och psykolog. Vi löser tankegångarna från alla håll. Och ett stort plus på det hela så hjälper hon oss och agerar 'frisör fröken' direkt ur boken inför det stora skriftliga slutprovet på måndag. Och med några glas vin på det hela så kommer de kommande dagarna bli underbara med prat, god mat, gott dricka, utflykter, stan och varandra.

remember rights that I did wrong. I lose the track that loses me, 
so here I go.




didn't need the pain



Verkligheten kommer ifatt och jag börjar bli rädd på riktigt. Jag har inte tagit det på allvar, eller aldrig velat tagit det på allvar. Jag har ingen aning om vilket.


Men imorgon, äntligen kommer Emilia ner och stannar ett tag. Som jag längtar.


En trevlig kväll på ingång.

.

men jag kan inte säga nej

Att allt kan vända till det sämre på bara dagar, timmar eller minuter är något jag varit medveten om. Men att allt ska komma på samma gång är inget jag är van vid. Allting handlar om att släppa taget. Släppa taget från det mesta, och gå vidare. Jag hatar hur jag hänger mig fast i dåtid, jag hatar hur jag blir och jag hatar sättet jag drar ner mig själv på. Jag hatar att jag alltid litar på fel människor, och saker inträffar vid fel tidpunkt i livet. Och jag hatar att jag alltid, gör det igen. Jag kommer lita på fel människor ännu en gång, bara för att jag alltid vill tro på det. Jag kommer fortsätta göra misstag, det är väl en del av livet. Jag ska bara lära mig att städa upp allt innan all energi tar över och läggs ner på att bearbeta och fundera över alla meningslösa saker som gör ont. - ge mig ett fel som jag kan rätta till.

jag har aldrig känt så mycket

En dag utav dom värre. Utväxt prov som jag failade på. Eftermiddagen bestod av CV genomgång och tillhörande prat om gesäll brevet och dess nya jävla piss regler. Jag kan minst sagt säga att jag känner mig så jävla lost. Så jävla tom och just nu ser jag inte framtiden ljus någonstans. Inte på något vis. Problemet med att stanna kvar i Stockholm är inte själva Stockholm. Det är att jag har alla hemma. Bara 30 mil bort.  Alla mina fina, bra, underbara vänner. Man behöver deras närhet för att må fullbordat bra. Och det börjar göra ont i längden. Och att nu veta att det förmodligen blir här jag hamnar efter sommaren får mig att fundera över den omtalade vårdepressionen. När jag känner att jag trivs bäst under täcket med jobbiga tankar. När jag inte ens orkar plocka upp kläderna från golvet, eller lampan som gick i tusen bitar, eller diska det äckliga diskberget. Typ när jag skiter i allt.

blond igen, och därmed dum.


silences keeping me awake



Det är kul att se hur besökarstatistiken ökar varje söndag och måndag. Vad tror folk att jag gör om helgerna egentligen? Jag kan berätta att det inte händer allt för mycket. Jag har sovit bort hela helgen. Skönt, men jag är fortfarande lika trött. Något tär på mig. Något jag ska sluta bry mig om. Något jag inte passar okej med.

Idag hade vi prov i damklipp och på något sätt lyckades jag sätta dit en bra klippning, tack & lov. Det var skönt , med tanke på att jag vaknat på helt fel sida. Men ett stort tack till sandra som ställde upp som modell.

Annars har jag legat och läst min och Sara's 'dagbok', läst gamla inlägg sen ett år tillbaka. Där vi klagade på hur livet var. Men samtidigt ser jag den där lyckan i texterna över hur bra allt egentligen var. Idag är en dag där jag skulle göra vad som helst för att få snurra tillbaka tiden. Göra allt annorlunda eller bara få vara där vi en gång var. Jag läser om veckorna när jag försökte måla hela hemmet vitt, om när jag skulle hämta sara efter jobbet, om när jag var 'less', fast egentligen överlycklig, om när vi pratade skit bara för att det kändes bättre, om när vi var vaken tills tidigt inpå morgonen och pratade i stilen tänk om, skrattade, grät, grubblade och mådde så jävla bra. Framtiden var bara att invänta. Och nu såhär i efterhand vet jag att jag har det bra. Men jag vill ha allt så annorlunda, jag vill känna så annorlunda. Jag vill vara hemma. Och jag har längtat efter att få flytta hem. Men faktumet slår mig dagligen att jag nog måste stanna kvar här nere. Jag var tillochmed in och kollade nya lägenheter igår. Helst av allt hade jag blundat. Men jag blir iallafall hemma hela sommaren, Och jag ska leta ihjäl mig efter ett jobb. Dagarna in och ut, ut och in.

Jag inspireras av människor som längtar efter att få flytta bort från - där dom alltid varit. Att få komma till Stockholm och se något nytt. Där deras liv ska förändras. Och jag önskar att jag kände desamma, att jag ville stanna här nere. Här där jag vet att möjligheten till jobb är enkel jämfört med hemma. Men något drar mig tillbaka. Och jag är så rädd att jag ska ångra mig. För ingenting ser ut som det gjort.



en framtid som glömmer

Du ger det du vill, när du tror att du känner mig.
Men du reser utan mål, så nu reser jag mig bort från dig.

Jag vet vart jag ska, du säger att du varit där.
Men du känner ingenting.

Säg ingenting till mig


du om nån borde förstå

Nu tror du säkert att jag hoppas på nåt som aldrig ska bli av.
Men jag har aldrig lyssnat när du lovat, aldrig ställt några krav.


living with eachother separetly

Drog mig ut till solna imorse för att sedan ta en biltur till Täby köpcentrum. Där har jag faster och lilla kusin strosat runt hela dagen. In och ut i leksaksaffärer och klädaffärer. Jag är i ett väldigt behov av pengar. Jag vill köpa sommar kläder, jag har hittat massor. Men med mitt konto kommer man inte långt just nu, så jag nöjde mig med ett par nya örhängen. Vilket var välbehövligt eftersom att jag alltid lyckas tappa bort ett utav dom. Starka funderingar över att plocka ur alla hål överallt.

Nu ska jag krypa under täcket, slå på en film och förmodligen slå av mobilen. Jag har en stark känning av att en hel del fyllesamtal kan inkomma under nattens gång. Det hela började klockan nio av någon som redan då fått i sig sådär lagomt mycket. Skönt att höra att vi är saknad iallafall. Haha, det lever jag länge på ♥

friday i'm in love



Nästan. Jag är överlycklig. Äntligen är det fredag. Som jag fått tvingat mig upp ur sängen den här veckan. Har knappt varit mänsklig. Så självklart riktade jag synen direkt mot sängen när jag klev innan för dörren idag, tog mig ett skutt och sen dess har jag legat där ihop kurad under täcket. Och jag kan utan att ljuga säga att sängen aldrig någonsin vart så skön.

Denna helg ska jag inte förtära en endaste droppe alkohol, jag ska inte ens se åt något liknande. Imorgon tänker jag sova ut och sedan bege mig ut mot solna för en dag med faster och kusin. Och jag har hört att det ryktas om sol och vämre i helgen? Underbart, det här får bli en återhämtningshelg rakt igenom.

Men först ska jag pallra mig in mot Erica's place för att se en film vi nyss hyrde 'going the distance', Har ingen aning om vad det kan vara men jag är nästan övertygad om att den är bättre än våra tvkanaler som flimmrar hejvilt.

RSS 2.0